Purikura プリクラ

I lördags var jag i Akihabara med Park-san, Kang-san och Fang-san (skriver mer om det senare) och tog sådana här små foton (s.k. "purikura"). Det är väldigt populärt i Japan (främst bland ungdomar), men eftersom jag känner mig som 10 år ibland tänkte jag att det var okej för mig med. Man går helt enkelt in ett bås och blir fotograferad. Sen får man se alla foton på en skärm där man kan rita dit en massa olika figurer: hjärtan, stjärnor m.m. Efter det skriver man ut korten (varje bild blir ca 2x1 cm) och kan klistra fast dem på mobilen eller spara i plånboken. Det kan nästan kännas för gulligt ibland, men samtidigt så är det ett väldigt roligt sätt att minnas händelser och kompisar på.

Skolfoton 学校の写真

Jag hittade några foton från skolan som låg och skräpade, enjoy! En duktig elev.......................... Park-san, och Kim-san i bakgrunden いい学生.....................................パクさんとキムさん 　 　　 Tanya-san och Shau Min-san. Utanför skolan. タニアさんとシャウミンさん............学校の外 　　 Kim-san.........................Vad vore skolan utan basketkorgen? キムさん.........................バスケットボールがひつようです 　　 Tanya-san och Katya-san タニアさんとカチャさん

Svenskmöte 15 juni (Torsdag) 6月15日(木)

Efter skolan hade jag bestämt att gå ut och ta en öl med Stefan, en svensk som bott här i Japan sedan 15 år tillbaka. Jag hade läst hans blogg under en längre tid i Sverige, och när jag sen kom till Japan bestämde vi att ses. Jag mötte honom och en japansk kollega (Sato-san) som bott i Leksand och pratade svenska(!) och vi gick till en japansk restaurang och åt en massa olika mat och drack någon öl och en del saké. Det var riktigt trevligt, och det blev ju inte sämre av att jag blev bjuden på hela kalaset! Vi kom överens om att jag kunde betala tillbaka när jag blivit en välbärgad businessman, vilket troligen kan ta lite tid dock. Sen gick vi till en liten bar där vi spelade dart. Stefan blev stormästare med två vinster medan jag och Sato-san fick nöja oss med en vinst var. 学校が終わった後で「Stefan」というスウェーデン人に会いました。Stefanさんは15年前から日本に住んでいます。私はスウェーデンでStefanさんのホームページを見てから、Eメールを書きました。それから、今日本へ来たので、会いました。Stefanさんと「さと」という同僚といっしょに和食のレストランへ食べに行きました。いろいろな食べ物を食べたりお酒を飲んだりしました。そして、バーへダーツをしに行きました。Stefanさんはいちばん上手でした。

Red Devils! 13 juni (Tisdag) 6月13日(火)

Idag hade jag bestämt med Shim-san och Kim-san att följa med dem och kolla på Sydkoreas ("Red Devils") första match i VM. Dagen innan hade jag varit och handlat en röd tröja för att kunna smälta in bland de sydkoreanska fansen....så bra som det nu går med mitt västerländska utseende. Efter skolan gick vi och åt middag i Shibuya, sen hängde vi ett tag i spelhallen. Jag försökte få Shim-san att möta mig i Street Fighter (hon hade tidigare berättat att hon spelat det ganska mycket i Korea), men hon var tyvärr inte på slagsmålshumör. Istället fick jag i vanlig ordning pisk av några av stammisarna där. När vi lirat klart tog vi tunnelbanan till Shin-Okubo (den stadsdel i Tokyo där det finns flest koreaner). Fotbollsmatchen skulle börja kl. 22 och runt kl. 20 var vi framme vid en liten parkeringsplats där en storbildsskärm satts upp. Det var redan en hel del folk där och vi hittade inga sittplatser på de utplacerade blåa presenningarna, så istället satte vi oss lite vid sidan av. Det visade sig vara en dum idé, eftersom just den platsen blev en genomfartsled för folk som ville stå närmare skärmen och titta. Fram till matchstart blev vi tvungna att flytta på oss uppskattningsvis en gång i sekunden...Det var lite jobbigt, men när väl matchen var igång var det inga problem. Det var packat med människor, troligen runt 5-600 eller fler skulle jag tro. Jag fick en del blickar eftersom jag var en av mycket få européer där, men det var bara kul. En sydkorean kom fram till mig och sa "hej" på koreanska, kanske för att han trodde att jag inte skulle fatta vad han sa. Men jag sa helt världsvant "an nyeung" (hej) tillbaka, och hoppades att han inte skulle inleda en konversation, eftersom min sydkoreanska inte sträcker sig så mycket längre än så. Han sa något mer men då svarade mina kompisar som tur var. Under matchen så var stämningen helt otrolig. Trots att jag inte är sydkorean så drogs jag med och stod och hejade precis som alla andra (fast ramsorna hängde jag inte riktigt med på). Togo som var motståndet tog ledningen med 1-0, men sen gjorde Korea både 1-1 och 2-1. Jublet visste inga gränser och efter matchen sprang folk ut på gatorna och tjoade som om de hade vunnit VM. Fullt av rödklädda fans flockades och polisen var tvungen att stå och dirigera dem så att de inte skulle stanna mitt i gatan när det blev grön gubbe. Det var verkligen en häftig upplevelse och något jag kommer komma ihåg länge! Jag hoppas fotona jag tog ger en någorlunda bild av hur det var. (nedan fr.v.) Publikuppvärmning. Jag, Shim-san och Kim-san. Mycket folk (se killen som som har "balkongplats" till vänster). Shim-san hejar på.......................Glada miner efter matchen Gatorna var smockfulla! ..............Shim-san gjorde förstås "v"-tecknet. 今日シムさんとキムさんといっしょに新大久保へ韓国の初めのサッカーゲームを見に行きました。人がたくさんいました。とてもすばらしかったと思います!韓国はかちましたから、みなさんはうれしくなりました。楽しかったです!

10 juni (Lördag) 6月10日(土)

Skylt från utställningen Idag hade jag bestämt mig för att åka till Ginza och kolla på en utställning som mina japanska bekanta höll i. De tillverkar diverse kimonotillbehör m.m. och det var detta som visades upp i en liten lokal. Väldigt fina skor, kimonoväskor etc. i olika modeller och färger kunde man titta på eller köpa. För en sekund kände jag ett behov av att slänga av mig mina gympadojor och prova de olika modellerna...men jag lät bli. Efter tillställningen promenerade jag till stationen och mötte upp Ayako-san och hennes syster. Vi strosade omkring i Ginza i jakt på en inte alltför dyr restaurang att äta middag på, vilket inte var det lättaste. Ginza är den plats i Tokyo där markhyrorna är som högst, och där de glassigaste märkesbutikerna ligger. Därför är förstås även priserna ganska höga. Nåväl, efter en stund hittade vi i alla fall en hygglig restaurang där vi smet in och åt okonomiyaki. Sen gick vi och fikade på ett litet café och jag började planera fortsättningen på kvällen (Sveriges första match i VM skulle ju börja kl. 1 på natten, och eftersom jag inte har någon TV hemma så var det enda alternativet att se matchen ute någonstans). Runt 22.30 hade jag sagt "hej då" till systrarna och ensam åkt till Shibuya där jag hade tänkt se matchen på en sportbar. Nu hade jag hunnit bli hungrig igen så jag gick till Yoshinoya och åt yakiniku. Jag hade pratat med Kim-san tidigare och han hade sagt att han skulle komma och kolla med mig, men just som jag ätit färdigt ringde han igen och sa att en av hans kompisar hade druckit liiite för mycket, och slocknat hemma hos honom. Därför kunde han inte komma. "No problem", sa jag och gick till sportbaren där Englandsmatchen nu var i full gång. Det var knökfullt och jag såg ingen möjlig väg fram till baren, så istället vandrade jag omkring i Shibuya tills Sverigematchen började. När jag kom tillbaka till baren var det 8 personer där, och det bådade inte gott. När så laguppställningarna presenterats och jag satt mig till rätta med en Heineken i handen kom en av servitörerna och sa att de skulle stänga nu. "Det var ju roligt", tänkte jag. Jag fick i alla fall tipset att ta en taxi till deras andra bar i Roppongi och visa kvittot där, så skulle jag få en gratis öl. Jag hade inte så många andra alternativ (tunnelbanan slutar gå vid 0.00) så jag hoppade in i första bästa taxi och frågade hur mycket chauffören trodde att resan skulle gå på. "2000 yen", sa han. "Mot Roppongi!", sa jag och sen bar det av. Framme i Roppongi kollade jag på matchen med några andra svenskar, och vi var alla lite smådeppiga efter 0-0 mot Trinidad-Tobago. Jag och en av svenskarna (Joar) satte oss vid ett bord med en brakfull engelsman och tre japanskor och snackade lite. Joar hade fått för sig att det skulle vara kul att försöka övertyga engelsmannen att Sverige vunnit VM (vilket vi ju aldrig har gjort). Engelsmannen blev väldigt upprörd och grining och började förklara att "we invented football!" och "you've never f***ing won it!". Det var ganska underhållande, men efter ett tag tyckte jag att det räckte och berättade för honom att Joar bara skojade, och då blev han lite lugnare. Efter en stund gick jag, Joar och två av japanskorna vidare till en annan bar och tog varsin öl i väntan på att tunnelbanan skulle börja gå igen. Vi satt kvar till framåt halv sju på morgonen, sen gick jag och Joar och åt frukost på en billig restaurang. Efter det åkte jag hem och vid niotiden fick jag till slut lite välbehölig sömn. (nedan fr.v.) Ayako-san med syster. Lite bilder från Ginza. あやこさんと姉さん。　銀座の写真。 今日私は銀座へいろいろなくつやかばんを見に行きました。みんなはとてもきれいでした。それを見た後であやこさんと姉さんに会って、いっしょにレストランでおこのみやきを食べました。おいしくて、あまり高くなかったです。夜の時渋谷へスウェーデンのサッカーゲームを見に行きました。けれども、スポーツバーへ来た時あの店は閉まりました! いけない! ですから、私はタクシーで六本木にあるスポーツバーへ行きました。ほかのスウェーデン人といっしょにゲームを見ました。ゲームが終わった後で、私は二人の日本の方と一人のスウェーデン人(Joar)とほかのバーへ行って、ビールを飲んだり食べ物を食べたりしました。午前7時ごろに家へ帰ってねました。

9 juni (Fredag) 6月9日(金)

Idag efter skolan var det inte så många som hade möjlighet, eller kanske lust, att följa med och käka middag. Men det gjorde inte så mycket, det blev en kul kväll ändå. Jag, Tanya-san, Shim-san och Kim-san gick till en liten italiensk restaurang i närheten av tågstationen. Jag ville vara lite ekonomisk så jag kollade på menyn och tog det som var billigast (780 yen). När maten sen kom in var det en liten barnportion som ställdes fram framför mig...så kan det gå när man försöker snåla. Som tur var så orkade inte Shim-san äta upp all sin mat så jag fick lite av den i alla fall. Jag frågade vad vi skulle göra efter middagen. Kim-san och Tanya-san var sugna på att gå vidare någonstans, men Shim-san sa att hon skulle träffa en kompis och handla mat...*suck* Här skulle behövas en hel del övertalning förstod jag. När vi gick från restaurangen kom jag med förslaget att hon kunde köpa mat först och sen komma tillbaka och möta upp oss. Hon tyckte nog inte det var någon vidare bra idé, men hon följde trots allt med oss till en bar i närheten. Det var troligen min charm som gjorde susen... :) Vi drack några öl och träffade Kim-sans unga kompisar (alla under 20) och en amerikan som jobbade i Tokyo som engelskalärare. Jag fick lite whiskey också och då ville de andra höra en svensk snapsvisa. "Kör till!" sa jag och tog ton. Låtvalet föll på "När jag kom hem från åkern", som pappa och morbror brukar sjunga så fint...Det drog ner en del applåder från åhörarna. Efter ett tag gick vi därifrån och Shim-san lämnade oss för att möta sin kompis. Vi andra gick vidare till...Suntory Shot Bar förstås! Drack en öl och smakade en "grönt te"-shot för första gången, väldigt söt men god. Efter det ville de andra gå och sjunga karaoke, men jag var inte så sugen så jag gick till McDonald's och handlade en burgare. Tog med mig maten till den lilla parken i närheten och satte mig på en bänk och åt i lugn och ro (Digné: det här är nya Södra, hehe). (nedan fr.v.) Shim-san förlorade en "sten, sax, påse" och var tvungen att bära allas väskor, stackarn. :) Kim-san och Tanya-san. Jag och Shim-san. Nej mamma, jag har inte börjat röka, det är bara på låtsas. ;) En uttråkad Tanya-san och den amerikanske läraren. いいえ、まだタバコを吸っていません。じゅうだんだけです。(^_^) 今日私は学校が終わった後でシムさんとキムさんとタニャさんといっしょにイタリアのレストランで食べました。それから、近くのバーへキムさんの友達に会いに行きました。ビールを飲んだり友達と話したりしました。そして、シムさんはおたくへ帰りました。私たちは「サントリーShot Bar」へ行ってから、マクドナルドで食べました。

En lugn dag しずかな日

Egentligen borde jag kanske inte skriva något idag. Det har inte hänt något spännande och jag har inga spexiga bilder, men jag skriver lite ändå och slänger in en idolbild på undertecknad som en liten tröst. ; ) Dåså, idag tänkte jag att det förbannemig var dags att ta tag i lite plugg som jag låg efter med. Det har varit en massa ny grammatik den här veckan, och jag har haft svårt att få in allt i skallen. Efter en välbehövd städning av lägenheten gjorde jag iordning mig och begav jag mig in till Shibuya för att plugga. Ja, det kan låta lite märkligt att åka till en av Tokyos mest folktäta platser för att studera flitigt, men jag var trött på att sitta inne så det fick bli så. Framme i Shibuya hade jag blivit hungrig så jag smet in på Yoshinoya och käkade lite yakiniku. Därefter gick jag till den lilla parken (se 27 maj) och slog mig ner på en bänk omgiven av barnfamiljer, nykära par, och faktiskt tre stycken svenska ungar i 12-års åldern. Som vanligt när jag hör någon snacka svenska här fick jag ett ryck och blev sugen på att börja prata om allt mellan himmel och jord. Men eftersom jag hade en del plugg att ta tag i så lät jag bli. Jag stannade några timmar och hade rätt trevligt, jag och min kära grammatikbok. När det började bli lite kyligare framåt sextiden och parkens besökare dragit sig hemåt tog jag också mitt pick och pack och gick mot stationen. Hemma orkade jag som vanligt inte laga någon mat, utan köpte istället det här: Friterade ostron + majonäs, udon-nudlar, ris och lite blandad seafood. Dricka blev min nya favorit "Uulon"-te. 晩ご飯: カキフライ+マヨネーズ。うどん、ご飯、シーフード。飲み物はウーロン茶でした。 今日私はほとんど何もしなかったから、とてもしずかな日になりましたよ。今週勉強で新しい文法がたくさんありました。ですから、今日ちょっと勉強するのがひつようでした。家でそうじした後で渋谷へ行ってから、「Nabeshima Shoto Park」という小さなこうえんへ歩いて行きました(写真)。渋谷駅からこうえんまで10分だけかかります。この所はたいていしずかですが、今日いい天気だったから、人々は多かったです。スウェーデン語を話した人を見ましたよ。ちょっと楽しかったです!　私はこうえんで2時間ぐらい勉強しました。それから、家へ帰って、晩ご飯をたべました。今日は本当にしずかな日でした!

2 juni (Fredag) 6月2日(金)

Fredag och dags för veckotest i skolan. Kanske hade jag inte pluggat tillräckligt, för den här veckan var det riktigt svårt. Vi får se på måndag. Efter skolan var det som vanligt dags att äta middag med klassen, och Tanya-san föreslog okonomiyaki igen, men jag avböjde vänligt(kanske) men bestämt. Det blir för dyrt att äta där hela tiden (ca 1600 yen/person) när man kan äta för halva priset, och lika gott, på andra ställen. Jag antar att det är den sparsamma David som kommer fram ibland, det sitter nog kvar lite sen förra året då alla pengar lades undan till Japanresan. Jag fick min vilja igenom och vi gick och åt "tonkatsu" (en sorts friterat fläskkött, lite som wienerschnitzel) för 800 yen istället. Därefter gick vi och spelade biljard i en timme och en match på ett sånt där fotbollsspel som de har i "Vänner", där man står på varsin sida och snurrar på olika spakar. När matchen var över och jag, Kim-san (nya sydkoreanen) och Shim-san förlorat med 4-1 mot Shau Mein-san, Fang-san och Tanya-san gick vi ut för att planera vad vi skulle göra här näst. Karaoke kom på tal, men då var snåljåpen David snabbt framme igen och sa "nej det har jag verkligen inte råd med", ungefär. Precis som tidigare (se Vecka 7) så blev mitt fina förslag att gå till en bar nerröstat. Efter en del dividerande bestämdes det att vi skulle dela upp oss. Tanya-san hängde med Shau Mein-san hem för att kolla på film, Shim-san sa att hon var trött och gick hem. Kvar var jag, Fang-san och Kim-san. "Till baren!" ropade jag. Så vi gick till stamhaket (Suntory Shot Bar) för en del skitsnack, precis som hemma fast på annat språk och med andra människor. Efter några timmar var vi hungriga och begav oss till McDonald's för en andra middag (också det väldigt likt hur utekvällarna brukar sluta i Sverige). Sen var det hög tid att bege sig till stationen för att hinna med sista tunnelbanan hem. 金曜日でしたから、学校でテストがありました。今週のは難しかったですから、たぶん私はよく勉強しませんでした。なんとも言えない。学校のあとに、いつものように、クラスの友だちといっしょにレストランへ晩ご飯を食べに行きました。みなさんはいろいろなとんカツを食べてから、歩いてほかの店へ行きました。そのばしょで1時間ぐらいビリヤードをしました。それから、シムさんとシャオミンさんとタニャさんはおたくへ帰りました。私とファンさんとキムさん(新しい学生)は「サントリーShot Bar」へビールを飲みに行きました。いろいろな酒を飲みながら、くだらない話をしました。おもしろかった! 3時間あとにマクドナルドへ行って、ハンバーガーをたべてから、電車でうちへ帰りました。この夜は楽しかった!