Sverige-Tyskland

fr. v. Ryu (?), Ai, Roberto och jag. Här följer en liten sammanfattning av hur kvällen såg ut för min del när Sverige spelade mot Tyskland i åttondelsfinalen...ja, matchen var ju ingen höjdare, men jag hade en kul kväll iaf. På kvällen slog jag en signal till Joar, en svensk kille som jag hade mött på Sveriges första match i Roppongi. Han skulle träffa en japansk kompis, dricka några öl, och sen gå till någon bar och kolla på matchen. Jag bestämde mig för att hänga på. Runt kl. 23 var jag framme i Roppongi. Jag gick till en izakaya (japansk "minirestaurang" där man kan dricka diverse rusdrycker och äta en del smårätter) i närheten där de två väntade. Vi tog någon öl och runt kl. 23.45 begav vi oss mot sportbaren vi varit på tidigare och när den kom inom synhåll var det första vi hörde ett vrål från den stora klungan som stod utanför baren (den var så full att de hade öppnat upp alla dörrar). Vi skyndade oss fram till öppningen, bara för att mötas av en förfärlig syn på tv-skärmarna. En tysk spelare som sprang omkring med öppen mun och armarna i vädret. Vi förstod nu att klungan var tyskar. Fem minuter hade gått, och redan låg vi under med 1-0. En härlig start på kvällen. Jag hade minuten innan fått ett sms från Shim-san: "Nu tittar jag på matchen! Heja Sverige!". Jag skämdes lite för att ha sagt åt henne att kolla på matchen, det här bådade ju inte gott. Vi stod kvar och tittade på eländet. Förstås såg vi 2-0 och ett rött kort. Tack och godnatt. "The only thing we can do know is get drunk", sa jag lite skämtsamt. Vi såg klart första halvlek och mötte upp Kim-san från min klass, och några av Joars klasskompisar. Sen gick vi till en mindre bar där vi kunde sitta ner och kolla utan att störas av högljudda, glada tyskar. Ölen var dyr, 1000yen, men det gjorde inget, för det visade sig att en väldigt sjyst japan som satt bredvid oss betalade(!). I baren hade de även ett spel där förloraren var tvungen att dricka en tequila-shot. En liten brun plasttunna med hål i (se bilden). På tunnan satt en ful sjörövare. I hålen skulle man sticka in små plastsvärd, och den som fick sjörövaren att flyga upp i luften hade förlorat. Jag "förlorade" en gång och blev tvungen att dricka en tequila. Jag vet, det var synd om mig...När matchen äntligen var slut och vi hade sett Henke förgylla en redan härlig tillställning med att skjuta en straff rakt upp i luften a la Roberto Baggio '94, tackade vi för oss och gick till ett nytt ställe där vi skulle se på Mexiko-Argentina-matchen. En av Joars kompisar (Roberto) var mexikan, så det var ju givet vilket lag man skulle hålla på nu. Mexiko spelade riktigt bra och höll jämna steg med Argentina. Det krävdes förlängning innan Argentinas 2-1 mål kom. När den matchen var slut var klockan närmare halv sju på morgonen. Vi gick till stationen och utbytte lite telefonnummer, därefter släpade jag mig ombord på tåget och somnade. När jag vaknade och tittade ut genom fönstret såg jag ett stationsnamn som jag inte kände igen. Jag insåg att jag hade åkt för långt...Nåja, bara att ta tåget tillbaka bland alla morgonpigga japaner. Där stod jag nyvaken i mina svettiga kläder, som jag dessutom hade spillt öl på under kvällen, och kände mig allmänt skabbig. Men hem kom jag till slut, sen sov jag bort hela den efterföljande söndagen. fr.v. Roberto. Roberto och två argentinare efter matchen (han bytte bort sin Mexiko-tröja mot en med "Maradona" tryckt på ryggen, som synes på bilden). Joars kompis som jag tror heter Ryu. Joar och Kim.